Dagbok

Skidtur i Vedungen

2016-04-02

Precis när vi lämnar bilen och börjar skida på den fantastiska skaren, börjar det snöa. Jag tänker dock inte låta det stoppa mig idag då det finns alltför mycket uppdämd lust att åka skidor, så vi fortsätter vår färd Örn och jag.

Den tidiga våren med långa perioder av mildväder har gjort att det varit skralt med skidföret och det har varit dåligt "håll" i snön ute i terrängen. Det är ju där vi trivs allra bäst så av förklarliga skäl har det inte blivit så många turer.

Även här, fast det är så nära fjället, är det väldigt lite snö, och jag stöter på problem nästan på en gång när vi kommer fram till en bäck som redan gått upp. Börjar söka mig en plats att ta mig över och det är inte helt lätt att skida längs bäcken, då det ligger vindfällen kors och tvärs. Ser på håll ett ställe där det ligger en stam över bäcken men det går inte att åka skidor dit. Tar av mig dem och pulsar i knädjup snö och sedan vinglar jag ut på stammen hållandes skidor och stavar i händerna, en gråhund som agerar draghjälp (åt fel håll) och en tung rygga. Tar beslutet att det kan gå att sätta en fot på stammen och sedan hoppa över den sista biten. Jag gör så, men Örn är inte med på noterna, vilket innebär att det tar tvärstopp när jag är i luften. Landar på kanten och står och väger. Det är mycket nära att jag tippar bakåt, ner i bäcken, men på något sätt får jag vikten framåt och klarar mig från att bli blöt.

Knäpper fast skidorna igen och fortsätter upp mot fjället. Passerar riktigt fin skog på vägen. Grova gamla stammar, ofta med märken efter eld eller bleckor gjorda av människohand. På ett ställe ser jag spår efter tjädertuppar som gått och släpat vingarna i snön, en spelplats!

Följer några stora myrar upp mot fjället. Snöfallet tilltar mer och mer, det är blötsnö och efter ett tag börjar det klabba snö under skidorna. Det innebär att man till slut inte kan åka skidor utan går på dem med 5 cm snö under. Det blir väldigt tungt.

Kommer slutligen upp på fjället, men då har snöfallet tilltagit ännu ett snäpp och vinden är ganska hård. Det är väldigt dålig sikt och med blötsnö piskande i ansiktet vänder jag om ner i skogslandet igen. 

Hittar en fin plats med några stora granar vid en bäck där jag gör upp eld och kokar kaffe. Sitter sedan med en rykande kåsa varmt skogskaffe i ena handen och kliar Örn mellan öronen med den andra handen. Bäcken porlar gemytligt i bakgrunden och snön vräker ner, men vad gör det när man får vara i naturens rike?

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:
:) :( :D ;) :| :P |-) (inlove) :O ;( :@ 8-) :S (flower) (heart) (star)